Less less less...........

Gud va less jag är nu.....helt seriöst alltså, jag förstår inte hur människor tänker

Alltså, man kan väl i alla fall försöka visa lite taktkänsla, om man nu absolut måste säga nånting negativt, man behöver ju inte rasa fram som en bulldozer....right??

Tydligen så är sättet jag lever på fel, för att jag inte kommer ut och umgås me massa människor utan jag umgås nästan bara me familjen. Okej, ja skulle gärna träffa lite mer folk än jag gör men det är ju inte så himla lätt när man....för det första är hemma och är föräldraledig, för det andra har 2 små barn varav den ena ska pilla på/undersöka allt (inte kul och hälsa på folk när man inte har tid att sitta still och prata utan måste springa efter odågan hela tiden :P), för det tredje försöker hålla sig till ungefär samma rutiner varje dag för att annars slutar allt i kaos, för det fjärde så är jag inte heller en person som springer på krogen och träffar folk på det sättet (den lusten ha försvunne helt sen Luna kom, eller väntades kan man ju säga).....och för det femte har väldigt svårt att släppa människor inpå livet då jag vet att för eller senare så slutar man ändå av nån anledning umgås, varför ens börja då typ?? (de är faktiskt inget som jag gör medvetet, men däremot så har mitt undermedvetna intalat mig det så länge så dels så har det präntats in i hjärnan på mig och dels så har jag faktiskt blivit medveten om det....det är alltså något jag försöker ändra på)

Helst skulle jag gärna flytta härifrån, men uppenbarligen, enligt vissa människor, så skulle de inte hjälpa. Men helt seriöst, det är väl klart att det skulle....då skulle jag ju inte längre ha bara familjen, den skulle vara längre bort, jag skulle kunna lära mig stå på egna ben och förlita mig på mig själv istället som för nu då allt ska passera "familjen" för godkännande först.....(ja, jag vet att det är mitt eget fel men jag har helt enkelt tappat förmågan att ta egna beslut). Jag har tappat mig själv, eller snarare stängt in mig själv. Beror nog på alltför många felakttiga beslut och dåliga upplevelser.....men ändå, varför inte försöka stärka mig istället?

Gud va mycket det blev nu....kände bara att jag var tvungen att skriva av mig, ja ha ju som ni läst ovan ingen att surra me om sånt så de är väl därför.....jag menar helt seriöst, skulle ja ha de skulle väl denna blogg innte existera för då skulle ja ju få nog me meningsutbyte på så sätt (HA, visst sure)

Men som sagt jag är LESS LESS LESS just för tillfället.....

Btw, idag vände sig Lunis från rygg till mage för första gången.....4,5 månad gammal =)
Typiskt nog så stod ja precis me ryggen emot, så jag missade det...=(

Å Trille och jag har bråkat som attan idag....gud, ja vart helt slut alltså. Men imorn är en ny dag och då kommer vi kanske bättre överens....det är ju mycket åldern, och sen att jag har vare borta, och att lillasyster är ganska krävande (när det gäller uppmärksamhetsbiten alltså).
Det käns nog bättre imorn, hoppas jag =)

Nu är det bara 2 puppisar kvar, Tabris som ska stanna och Bianca som Tessan och Kenneth ska ha.....dom andra for i helgen *snyft*
Lite sorgligt va det ju.....men men, förmodligen blir det väl nån fler kull i framtiden =)