Jaha, nu är det söndag....

Fars dag idag, inget vi direkt stor firat här då eftersom ingen far bor här. Skickade dock iväg gumman en sväng med sin pappa, tänkte att det kunde va kul för Lars att få fira sin första farsdag med henne....(söndag är ju inte en umgängesdag egentligen)

Känns som att det flyter på ganska bra det där, men känner ibland att det ska bli skönt då hon kan vara iväg lite längre. Hinner ju inte få så mkt egentid med Tristan som han skulle behöva....min lilla grabb.
Önskar jag kunde ge honom så mkt mer än vad jag kan....eller snarare så önskar jag att jag hade orken, är ju jämt så förbenat slut.
Och JA JAG VET att jag borde försöka ägna lite tid åt mig själv och att detta skulle möjligen ge mig mer ork men....jag vill inte missa något bara för att göra ingenting på egen hand.

Känner mig jättepank, har ca 400-500 kr kvar till den 20:de. Egentligen är det inte så lite...dom senaste månaderna har varit tuffa, vi klarar oss ganska precis.
Nu är inte jag överdrivet snål, köper inte bara euroshopper direkt. Köper det vi behöver och kanske lite mer (lördagsgodis, aftonbladet 1 gg i veckan för jag vill ha korsord att lösa...ja typ såna saker)
Sista veckan känns alltid panik, oj hur ska det gå liksom. Men likväl så har jag nästan alltid typ 100 spänn kvar, så visst klarar vi oss jämt ändå....=)

Gumman har börjat säga maaama maaaama....mmmmmmmaaaaama hihi
Självklart är det helt medvetet och hon vill alltid prata med mig då hon säger det (not)
Men lite roligt då hon tidigare bara ljudat typ daa daad, baaa baa...sen då hon inte ville sova häromdagen så sa jag åt hon att jag tar bara upp dig om du säger mamma.
Efter några sekunder (10-15) så sa hon mmmamaa...självklart skyndade jag mig att ta upp hon då ;)

Whatelse, nothing kanske...eller???

Ha kört lite bil sen sist och det har gått bra, är osäker och blir stressad i situationer då det kommer andra bilar (korsningar, rondeller) men annars går det rätt bra....känner mig rätt säker på otrafikerade vägar eller där man kör under 50 hehe

Nej men nu tror jag att jag ska sluta skriva, kankse kolla runt en runda på nätet på lite bloggar och så och sen försöka ta tillbaka min säng.....konstit nog har en liten pojke somnat där, blir alltid lika förvånad då jag vandrar in och ser någon ligga i min säng. Han smyger allstå dit efter jag lagt honom.
På nätterna brukar också lillgumman hamna där, och då blir det trångt.
Brukar alltid bli så att jag får ligga längst ut på kanten med en liten flik täcke på mig....sen ligger man hela natten och spänner sig för att inte ramla ner och samtidigt fryser man, huvvaligen. Men har inte hjärta att flytta på dom för tänk när dom vaknar alldeles ensamma i en stor tom säng....(det är ju mysigt med gemenskap också, när man kryper intill och snuffsar dom i håret och får ha en liten lugn mysig älskling nära....ingen som slåss skriker drar i håret etc)

Ne men gud....nu ska jag ge mig =)